Vad är ö-möjligt? Att Gotland är en ö (och en region, och ett län, och ett stift) är ett faktum. Ibland beskrivs själva ö-identiteten som ett hinder, eller ett skäl till att saker inte kan bli lika stora eller sikta lika högt här som på andra platser. Och ibland framställs ö-varandet tvärtom som en styrka, en konkurrensfördel och som något som kan göra möten enkla och beslutsvägar korta. Ö-möjligt – är det alltså något bra, något dåligt, eller både – och?
Jag skriver den här bloggen i mitt arbete som regional kulturstrateg på Gotland. Här vill jag dela intryck och funderingar kring Samverkansmodellen för kultur, eller kulturkofferten, och bjuda in till ett öppet samtal kring kulturen och vad den är och skulle kunna vara på Gotland. Dialog, samverkan, delaktighet, och på lite sikt nya arbetsformer (till exempel i form av en samlad organisation för scenkonsten), är nyckelord i det nya arbetssätt som håller på att ta form på Gotland och i regioner runtom i landet. Blir det någon skillnad? Blir det bättre? Vems är ansvaret för vad det blir?
Här kan du även läsa mer om samverkansmodellen, om Gotlands regionala kulturplan och kulturpolitik, och i bloggen få en bild av hur arbetet med samverkansmodellen fungerar och utvecklas. Vilka förväntningar, förhoppningar och farhågor har du kring kulturlivet på Gotland idag och imorgon? DU har en viktig roll, om du vill, att vara med och forma det. Välkommen in!
P.S. Ordet ö-möjligt har jag inte hittat på själv. Jag mötte det första gången när Åsa Stenström bollade in det i varumärkesarbetet på Gotland för några år sedan, och blev fascinerad och provocerad. Tack, Åsa, för att jag fick låna ordet till bloggen!
